Dagens arbetsmarknad har stÀndigt höjt sina krav, vilket medfört att det har blivit högre krav pÄ utbildning, sÀrskilt till utsatta barn. Min empiriska undersökning handlar om faktorer som pÄverkar ungdomar att gÄ pÄ gymnasieskolans individuella program. Undersökningens syfte har varit att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar ungdomar att gÄ pÄ individuella program och hur medvetna elever Àr om orsaker som har pÄverkat deras val att börja pÄ IV-Tema. Mina frÄgestÀllningar Àr: vilka orsaker ligger bakom att elever gÄr pÄ individuella programmet? Vilka Àr elevernas individuella skÀl till att gÄ pÄ individuella programmet? Min undersökning Àr byggd pÄ kvalitativ data och jag har gjort nio semistrukturerade intervjuer med en studie- och yrkesvÀgledare, en kurator och en lÀrarassistent samt med 6 elever pÄ individuella programmet.

Under vÄr utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet pÄ en skola dÀr 82% av en Ärskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det vÀckte vÄr nyfikenhet. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts dÀr bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder har anvÀnts genom intervjuer och enkÀter. Resultatet visar att det inte Àr en tillfÀllighet att sÄ mÄnga blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett Är pÄ den undersökta skolan.

Examensarbete 15 poÀngi lÀrarutbildningenhöstterminen 2007SammanfattningFörfattare: Robert Grandén?Man Àr trygg hÀr pÄ nÄt sÀtt?En fallstudie om gymnasieskolans individuella program.?You feel secure here in some kind of way?A study about the individual program in high school.Antal sidor: 35Mitt Àmnesval tog sin bakgrund i att jag arbetat fem Är som högstadielÀrare och var nyfiken pÄ vad som hÀnder med de elever som inte tar sig in pÄ ett nationellt gymnasieprogram. Den heta debatt som pÄgÄr om det individuella programmets vara eller inte vara var Ànnu ett skÀl för mig att lyfta Àmnet. Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka om det individuella programmet hade en större betydelse för eleverna som gick dÀr Àn att bara lÀsa upp sina betyg. Jag ville Àven undersöka vad dessa elever hade för erfarenhet av sina tre Är pÄ högstadiet samt hur lÀrarna pÄ det individuella programmet sÄg pÄ sin lÀrarroll.

Studien försöker belysa vilka svÄrigheter elever som lÀser det individuella programmet möter och vilka möjligheter de har i deras strÀvan att gÄ vidare till ett nationellt program. Studien ger ocksÄ svar pÄ frÄgan om IV-elever trivs med att lÀsa programmet och om de börjar en gymnasieutbildning efter IV. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ om vad elever i grundksolans Ärskurs nio tyckte om informationen om gymnasieskolan, och om alla fick chansen att prata med en studie- och yrkesvÀgledare. Studien belyser ocksÄ frÄgan om ursprung har en viss betydelse för fortsatta studier pÄ nationella program..

 Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra elevers uppfattning av sin studiegÄng pÄ det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utstrÀckning utbildningen individanpassas. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes. Sju elever intervjuades som gÄr sitt första Är pÄ det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs pÄ IV och vad de tycker om sin utbildning.

Elever i Ärskurs nio stÄr inför ett val dÄ de ska söka till gymnasiet. De blir informerade, av studie- och yrkesvÀgledarna och Àven av rektorerna pÄ gymnasieskolorna, om de program som det finns att vÀlja pÄ i deras nÀrhet. Vi har bestÀmt oss för att titta nÀrmare pÄ den hÀr informationen, hur den ser ut och om alla program fÄr lika mycket uppmÀrksamhet. Vi har valt att inrikta oss pÄ det individuella programmet. Detta har lett följande frÄgestÀllningar: ? Vilken information fÄr högstadieeleverna om individuella programmet? ? Hur presenteras informationen för eleverna pÄ högstadiet? ? Vilka attityder har studie- och yrkesvÀgledare pÄ högstadiet och rektorerna pÄ gymnasieskolan till individuella programmet? För att nÄ fram till ett resultat har vi anvÀnt oss av viss litteraturgenomgÄng men frÀmst av de intervjuer som vi har genomfört med sex stycken studie- och yrkesvÀgledare och tvÄ rektorer.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Furtenbach Charlotte (2007). Problemelever eller skolutvecklare? Specialpedagogers tankar om framtiden för gymnasieskolans individuella program. (Problemstudents or schooldevelopers? Special needs educational teachers' thoughts about the future of upper secondary school's individual program.)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola.

This work of investigation was to report how four study counsellors see upon the facts regarding the amount of admission, the students social surroundings and local designs for the Individual program (IV) at upper secondary school. Through interviews with four professionals set to guide the students at four different schools in the rural districts of Boden, LuleÄ, PiteÄ and SkellefteÄ, this has become a paper that describes how they see these young adults today. Different handicaps and diagnosis, troubles at home, pregnancy and even drug abuse tend to make you wonder how they possibly can get through school at all. Regarding local development within the program there are no strings of what to do but for every district to deside for themselves and this has led to different ?experiments? with students not mentaly fit for school at all.

Syftet med vÄr undersökning Àr att bidra med kunskap om elevers upplevelser och erfarenheter av skolan i allmÀnhet och med fokus pÄ gymnasieskolans individuella program i synnerhet. Genom att göra elevers röster hörda kan vi fÄ perspektiv pÄ de förÀndringar som gymnasiet och sÀrskilt det individuella programmet stÄr inför. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgÄngspunkter utifrÄn olika infallsvinklar, dÀr vi lÀgger tyngdpunkten pÄ makten, demokratin och det sociokulturella. Vidare presenterar vi olika forskares syn pÄ skolan generellt, pÄ det individuella programmet samt olika politiska beslut som i högsta grad pÄverkar den svenska skolan. Metoden vi anvÀnde oss av Àr kvalitativ eftersom vi genomförde en fallstudie, dÀr vi intervjuade nio elever.

Denna studie har som syfte att utreda hur fo?rskolla?rare ser pa? dans inom fo?rskolans och fo?rskoleklassens verksamhet, att o?ka kunskapen om vilka fo?rutsa?ttningar som skapas fo?r dansen inom ramen fo?r fo?rskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har a?ven avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika fo?rutsa?ttningar och mo?jligheter fo?r att dansa. Vi har anva?nt oss av intervjuer fo?r att uppna? detta syfte, och har intervjuat 11 fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskola och fem fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskoleklass.

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Moa BlomTitel: IV-elever ? En studie av elever som har gĂ„tt det individuella programmet pĂ„ gymnasietDet individuella programmet pĂ„ gymnasiet Ă€r ett omdebatterat Ă€mne. Det pĂ„gĂ„r diskussioner om dess existens och utformning. För att fĂ„ börja pĂ„ ett nationellt program pĂ„ gymnasiet sĂ„ mĂ„ste eleven vara godkĂ€nd i kĂ€rnĂ€mnena (matematik, svenska och engelska). Är de inte godkĂ€nda fĂ„r de gĂ„ pĂ„ IV-programmet för att inhĂ€mta de saknade kunskaperna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers tankar, kÀnslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgÄr det att elever som gÄr det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohÀlsa och depressiva symtom. I undersökningen har bÄde kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkÀtundersökning har skickats ut hos eleverna och tvÄ intervjuer har gjorts, en intervju med en lÀrare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohÀlsa hos eleverna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers tankar, kÀnslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgÄr det att elever som gÄr det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohÀlsa och depressiva symtom. I undersökningen har bÄde kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkÀtundersökning har skickats ut hos eleverna och tvÄ intervjuer har gjorts, en intervju med en lÀrare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohÀlsa hos eleverna.